Gjovani Flamros holdt appell på Holocaustdagen

Den 27. januar er den Internasjonale Holocaustdagen. Hvert år arrangerer HL-senteret en markering ved Minnesmerket over deporterte norske jøder på Akershuskaia i Oslo.  I 2015 markerte Holocaustdagen også at det er 70 år siden frigjøringen og åpningen av leirene Auschwitz-Birkenau, hvor 62 av 66 deporterte norske rom, hvorav mange barn, mistet livet.

Gjovani Flamros holdt følgende appell:

Jag vill först tacka er för att jag får säga några ord angående min romska folkgrupp i Norge och resten av verlden. Jag är svensk-norsk-slovakisk rom. Det har nu varit 70 år sen Auschwitz blev frigort. Det har tatt lång tid at vi skal få komma in i det norske samhället och i Europa. Romerna vill anpasse sig efter att vi har blivit så diskriminerade av folk och myndigheter i hela verden i så många år. Vi måste få möjligheten att anpassa oss, og det ska vi få vi gjennom  våra rettigheter i internasjonale avtaler for minoriteter. Vi lever i 2015 men det känns som vi lever fortfarande i 1934 før oss romer i dagens læge. 

(Appellen fortsetter under bildet)

Gjovani Flamros holdt appell på Holocaustdagen

I 1934 blev 68 norska romer stoppade på tysk-danska gränsen. Men norska myndigheter nekade dom at komma tilbake til Norge, även om dom var norske statsborgare. Senn blev dom skickade til konsentrasjonslägrer. Många norska romer hammnade senare i Auschwitz.
I dag vil fortfarande inte många ha med romer att gjöra. Dom tror att vi är brottslingar. Vi har fått en stempel på oss at vi stjäler och bedragar. Det finns internationella konventioner som ger oss rätt att leva med vår kultur. Men tills idag  blir vi diskriminerade. Bara för én rom gör ett fel, så kan man inte dömma en hel folkgrupp. Det er min rättighet som människa och rom att jag ses for den JAG är som person, inte som medlem av en kriminell grupp. Till eksempel: Det er svårt att få tag i lokaler för att hålla våra møten i den kristna menigheten vår. Det har med vårt stempel att gjöra. Even om vi betalar for oss, så vill dom inte ha med oss å gjöre. På grunn av vår stempel.
Våra romska organisationer har bett om ett erkännande av dom faktiska händelser i Norge för, under och efter krigen. Nu har HL-senteret gjort en utredning och samlat mycket information från flera länder i Europa. Utredningen dokumenterer at romer blev jagade från land til land på den tiden. Kanskje kan en større del av historien blir känd för både regjeringen og folket. I konsentrationslägrana ble norska romer expremintera på, torterade till døds ock gassad.

Vi hoppas självklart at denna utredningen vil få norska regjeringen til å ge oss den offisiella ursäkten vi har bedt om. En offisiell ursäkt vil ge respekt för dom som mistat sitt liv i Holocaust och dom som lever kvar med ett arr i hjärtat.